reachoutahand.blogg.se

Min senaste kontakt med Afrika blev ett hjärtskärande besked. Leah i Matanana skadade några tår på sin ena fot och det hela slutade på ett vis som man kan kalla, det absolut sämsta.

Linnea Grandell som driver United Hearts och är på plats i Matanana bskriver händelsen såhär på deras blogg:

"Efter att ha fått en bokhylla över sin fot fick vår älskade Leah ett sår på ovansidan av sin fot som blev infekterat. Tråkigt nog fick hon fel behandling från början vilket resulterade i att infektionen spred sig. Ett annat barn råkade sen kliva henne på foten och halva hennes tå lossnade.

Jag hade varit bortrest och när jag kom tillbaka och fick se Leahs fot åkte jag direkt till närmsta sjukhus som ligger i Mafinga, 3 mil från Matanana. Dessvärre är sjukvården väldigt bristfällig här och kirurgen vi träffade som skulle tvätta hennes fot var frukansvärd. Jag väljer att här inte beskriva händelsen närmare men besöket hos den läkaren resulterade i att Leah på ett grymt sätt blev av med ytterligare en tå. Jag tror inte att jag någonsin har varit så arg, ledsen och frustrerad som vid det här tillfället.

Efter vad läkaren i Mafinga gjorde valde jag att ta Leah till ett sjukhus i Iringa som ligger 9 mil från Matanana. På grund av behandlingen hon fick i Mafinga var Leah skräckslagen och fick panik så fort någon försökte närma sig hennes fot. Till slut lyckades jag övertala personalen om att ge henne lugnande medicin så de kunde undersöka foten ordentligt, tvätta den och lägga om den. Eftersom foten fortfarande var väldigt infekterad kunde de inte operera direkt utan vi blev istället hemskickade med två olika antibiotikasorter, smärtstillande och en order om att lägga om hennes fot varje dag i två veckor innan vi skulle komma tillbaka för operation.

Vi började med att åka till Mafinga varje dag för omläggning men eftersom Leah var livrädd varje gång beslutade vi istället för att göra det hemma. Jag fick instruktioner av sköterskorna, köpte med mig allt jag behövde och sen började striderna… Varje kväll vid omläggning blev Leah rädd, ledsen och arg på mig för att jag gjorde henne illa. Hon var väldigt mycket lugnare när jag gjorde det än när vi gjorde det på kliniken i Mafinga så även om det var en kamp så fungerade det bättre.

När två veckor hade gått åkte vi tillbaka till Iringa där det beslutades att hon var tvungen att få tre tår amputerade. Förutom de två som delvis redan lossnat var de även tvungna att amputera lilltån som var i för dåligt skick för att kunna räddas. Värsta möjliga scenario alltså, jag hade hoppats att de i alla fall kunde rädda lilltån."

Jag har haft mailkontakt med Linnea och förstår hennes frustration och hjälplöshet. Läkarens beteende är långt från ett medmänskligt beteende! Linnea, Du gjorde allt hon kunde och det gjorde du på bästa möjliga vis!

Jag vet hur sårbart oplanerade och akuta utgifter är, så det jag/vi Reach out a Hand kan göra är att hjälpa till att täcka kostnaderna för Leahs vård så vi skänkte 2000 kronor till United Hearts!

Vackra Leah är fortfarande lika lekfull och busig som innan hon skadade sig!

Vi hoppas att foten repar sig snabbt och att Leah slipper framtida besvär på grund av händelsen!

Mitt arbete med Reach out a Hand och därmed uppdateringen här på bloggen kommer att bli oftare då min plan är att sätta igång att arbeta med fler projekt och nya utmaningar om inte en alltför lång tid!

Ditt bidrag gör världen till en bättre plats att leva på!

Tack för att Ni finns! Stor kram!