Simin har nu äntligen lämnat intensiven

Igår när vi kom på besökstiden var alla slangar kvar och vi fick veta att Dr.Godwin skulle ta bort dränet, syrgasen och katetern idag.
Varje dag säger någon någonting annat än det någon annan sa igår! 

Men äntligen! Idag när vi kom kl 10, så kom Dr. Godwin och skulle gå in till Siamin för att ta bort dränet.
Ganska snart efteråt gick vi upp på avdelning 5, och vid 11 kom även Simini upp, så skönt!
Där fick hon en egen säng i ett rum tillsammans med de mindre IVA-barnen, just för att hon skulle ha en egen säng.
Riktigt skönt för henne då hon har oerhört ont.

Vi fick henne att dricka, äta kex, klä på sig och till sist avnjöt hon en godisklubba! Härligt!

Dr. Antke lyssnade på lungorna och sa att det var viktigt att hon nu andas djupt och hostar upp slem, för att förhindra lunginflammation!
Hjärtat lät riktigt bra och alla andra värden är fina.

Nu har vi nyss kommit hem från sjukhuset för andra gången idag.
När vi kom dit så hade Siamini precis varit på toaletten! Hon haltade fram och vill inte röra vänster arm på grund av smärtan.
Men hon drack vatten, åt massa kex och var pigg.
Vi hade köpt med kyckling och ris till henne och Amani som de skulle äta nu ikväll.

Justin kom på besök, så vi satte oss ute i korridoren och Simini ville gå runt mellan oss och göra mipetano (High five)!!
Så himla härligt och se henne med en godisklubba i munnen och vara på benen igen!
Mamma och jag hade lite gymnastik med henne då hon som sagt inte vill lyfta ena armen, vilket inte är bra alls. Men det kommer och hon gör framsteg hela tiden!

Nu ser vi ljuset! Jag ser mållinjen på min resa! Snart är Siamini helt frisk igen och hon får förmodligen skrivas ut på måndag om det nya Eccot på hjärtat ser fint ut!
Det är så underbart och känslan kan inte riktigt beskrivas i ord faktiskt!

När jag och mamma gick hem från sjukhuset nu så var det riktigt mörkt.
Trots detta så stannar folk och känner igen oss, de frågar oss hur det går med Simini och hur operationen gick. 
Det är helt otroligt, nästan alla på sjukhuset vet nu vilka vi är, det för att detta var en stor operation och där de närmaste "anhöriga" till patienten är vita, vilket är förmodligen första gången här!
Det är stort och faktiskt en häftig känsla!  

Imorgon ska jag & Justin köpa in mediciner, bandage, salvor, maskmedel och sådant som barnhemmet behöver! Förrådet är nämligen nästan slut och pengarna finns inte till detta, så då har jag via Reach Out a Hand valt att bidra med detta.
Så ni som har skänkt bidrag, ni har nu gjort det möjligt att fylla på en första hjälpen låda som barnen behöver vid sjukdom, skador och mask!

Tack för att Ni finns!
Kram Madelene ❤️

Här sitter Simini, fri från slangar och med ett gott humör trots smärtan ❤️

Alla ni där hemma gör detta möjligt tillsammans med mig! Tack för ert stöd! Här ser ni goaste Elias ge mig styrka! ❤️

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0