Känslan som uppstår när man packar resväskan
Den känslan är alltid något speciellt.
Den här gången är den extra speciell!
Jag minns när jag packade väskan inför Afrika förra gången och inte hade en aning om vad som väntade där borta.
Helt ovetande satte jag mig på planet och mötte ett paradis som samtidigt innehöll så mycket elände.
Känslorna när jag åkte upp mot bergsbyn Matanana förra gången de glömmer jag aldrig, och känslorna börjar göra sig påminda nu.
Jag tänker tillbaka på klumpen i magen jag fick när jag såg trasorna till kläder och när de små barnen bar tungt vattnet på bara huvudet.
Jag minns att nästan ingen hade skor på sig och att alla hus liknande mer
min första koja..
Jag minns när jag insåg att HIV är lika vanligt som en förkylning här och jag minns när jag själv fick malaria.
Jag minns hur jag funderade på vad jag hade hett mig in på när jag skulle leva utan el och rinnande vatten i två månader.
Men det jag också minns är att jag var så lugn, så glad, så varm av all kärlek människorna i Tanzania gav mig!
Jag var så lycklig av att ett barn kunde vara överlycklig av att få leka med mina solglasögon och hänga runt mina ben!
Det är de underbara känslorna och lyckliga ögonblicken jag plockar fram nu när en lite klump i magen uppstår!
Jag ska tillbaka!
Jag ska hjälpa!
Jag ska få se de där stora fina vita leendena igen och bara krama de underbara guldkornen!
Det är LYCKA! ❤️
På söndag vid midnatt åker vi till Arlanda och på måndag morgon klockan 06.30 lyfter planet mot Tanzania!
Den här gången ska min fina mamma följa med och få uppleva allt tillsammans med mig, vilket betyder så mycket och är helt fantastiskt!
Det kommer bli en otrolig resa och ett stort äventyr!
Tack alla som stöttar mig, ni är mer än guld värda!
Kram på er!
Kommentarer
Trackback
