Bergsbyn Matanana i Tanzania

För mig har en dröm om att kunna rädda alla världens föräldralösa barn alltid funnits.

2013 bestämde jag mig för att komma ett steg närmare drömmen, så jag åkte till ett barnhem i bergsbyn Matanana i Tanzania – som volontär!

 

Många frågar varför jag åkte?

Jag har alltid brunnit för välgörenhet och ville få ett eget perspektiv på det jag tidigare bara sett från en tv-kameras vinkel. Jag kunde inte längre se barnen i reklamerna för välgörenhetsorganisationer, se på nyheterna hur krig hade skapat misär och klumpen i magen bara växte när jag tänkte på barn som varje dag förlorar sina föräldrar i HIV/AIDS. Jag ville vara på plats och se allt med egna ögon. Jag ville vara en del av det och göra det jag kunde - för att förändra!

 

Fattigdom, svält, HIV/AIDS och föräldralösa barn kopplar många enkelt med Afrika. Det gjorde jag också innan min resa. Nu vet jag att det är så, men framförallt vet jag att det är mycket mer än så.

 

Än idag kan jag tyckas känna doften av röken som spreds runt elden, där vi satt tillsammans, varje kväll. Jag minns barnens skratt och hur de alla samarbetade på ett imponerande sätt. All kärlek och värme som människorna på plats hade att ge mig och varandra, trots att de varken rinnande vatten eller el har, den känslan ger mig varje dag hopp om att orättvisan kan övervinnas! Den brunröda sanden, takten från trummorna, de vackra färgerna på kvinnornas kläder, barnens stora leenden, gemenskapen, glädjen och den enorma tacksamheten över det många kallar ”det lilla”, fick en del av mig att stanna i Afrika för alltid.

 

Där började min resa. Mitt projekt. Min dröm. Jag saknar människorna, kärleken, värmen och lyckan som jag fick chansen att uppleva där, varje dag.

 

Under helgen hade jag mailkontakt med Linnea Grandell som befinner sig i Matanana under 8 månader nu. Hon driver organisationen United Hearts som har valt att stötta barnhemmet på gården Moyo kwa Moyo där 17 barn och undgomar de flesta av dem föräldralösa, bor.

 

Linnea berättade att taket där de sitter under sina måltider har gått sönder så att regnet tar sig in.

Regnperioden startar nu och det kommer otroliga mängder med regn. Självklart behöver taket repareras.

Även medicinförrådet på gården behöver fyllas på.

Vi pratade även om Alfa.

Han är en 10 årig pojke som har lever med AIDS.

En otrolig arbetsmyra som lätt får dig att skratta! Trots att han ofta drabbas av aidsrelaterade sjukdomar så krigar han på, sprider glädje och tillför med otroligt mycket positiv energi på gården!

Alfa har något, liknande vårtor, på sina händer. Dessa blir fler och fler på armarna och huvudet. De gör inte ont, men då han är väldigt aktiv så går dessa sönder och det blir desvärre sår vilket inte är varken bekvämt eller bra för Alfa. Linnea ska försöka, än en gång, denna gång på ett större sjukhus i Iringa, att få svar på vad detta är, om Alfa kan få hjälp att bli av med detta eller om det är permanent på gund av hans sjukdom. 

 

Fantastiska, underbara Alfa

 

Jag vill med Reach out a Hand, för att försöka ge tillbaka lite av allt det underbara jag fick med mig från tiden med alla dessa fantastiska människor, stötta med ett bidrag på 3000 kronor och hoppas att det räcker till en del av detta! 

 

unitedhearts.se - Gå in på och läs om arbetet som Linnea och de andra volontärerna gör för att bidra till att människorna på Moyo kwa Moyo ska ha det som vi alla behöver - mat, värme och kärlek!

 

Kram och tack till er alla som hjälper mig att hjälpa andra!!

 

Här bakom till höger ser ni taket som behöver repareras
 
Här ser man Alfas "vårtor"
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0